Ballack: Det är inte snyggt spel som räknas
Varför ska man börja käfta emot? Vad tjänar det till..?
Ni har väl inte missat det senaste? Gnället från Ballacks (och Wengers?) sida? Här är så gott som hela historien:
7 februari: Arsenal förlorar mot Chelsea med 2-0 på Stamford Bridge.
8 februari: Wenger ska, enligt Aftonbladet, ha sagt att han ansåg Arsenal vara det bättre laget under söndagens match, och detta satte genast fart på Chelseas Michael Ballack.
9 februari: Ballack anklagar Wenger öppet för att alltid hitta på ursäkter och att det inte är 'snygga passningar och snyggt spel' som räknas i slutändan, utan det är vunna matcher. Ballack tycker att Wenger alltid hittar på ursäkter när hans sida har förlorat och att det är lätt för Chelsea att veta hur Arsenal spelar, eftersom att det är samma stil och taktik varje gång! Tysken är nu säker på att det bara är två lag som slåss om titeln: Chelsea och Manchester United.
Som respons blir Wenger förbannad på medierna som förvränger allt han säger. Detsamma hände mot Aston Villa när Wenger uttalade sig om Villas lång-bollspel, som genom medierna riktade sig till Villas O'Neill, som i sin tur blev vansinnig. Wenger säger att han mestadels hade positiva saker att säga om Chelseas spel och gratulerade dem till vinsten. Men han säger också att det vinnande laget alltid får sista ordet. De får säga vad de vill utan att anses ha fel. Annat gäller, uppenbarligen, det förlorande laget.
Jag säger inte emot Ballack när det gäller Aftonbladets artikel, men om man ser på det hela med ett källkritiskt öga så tror jag att det hela har blåsts upp ur proportion. Visst, Wenger kanske uttalade sig klumpigt, men vad håller Ballack på med? Vem orkar sätta igång och wajna om något någon har sagt. Chelsea vann matchen - grattis. Ballack får gärna tro vad han vill om titelfighten, ingen bryr sig.
Personligen tror jag, som jag också vet att många andra Arsenalsupportrar att vi fortfarande har en chans. Vi kanske är överoptimistiska och naiva, men låt oss vara just det. Säsongen är över när alla matcher är spelade. Och jag tycker faktiskt att det är pinsammare att ha gett upp hoppet om det faktiskt skulle bli så att vi vann, än att tro på sitt lag och sedan inte riktigt nå hela vägen.
7 februari: Arsenal förlorar mot Chelsea med 2-0 på Stamford Bridge.
8 februari: Wenger ska, enligt Aftonbladet, ha sagt att han ansåg Arsenal vara det bättre laget under söndagens match, och detta satte genast fart på Chelseas Michael Ballack.
9 februari: Ballack anklagar Wenger öppet för att alltid hitta på ursäkter och att det inte är 'snygga passningar och snyggt spel' som räknas i slutändan, utan det är vunna matcher. Ballack tycker att Wenger alltid hittar på ursäkter när hans sida har förlorat och att det är lätt för Chelsea att veta hur Arsenal spelar, eftersom att det är samma stil och taktik varje gång! Tysken är nu säker på att det bara är två lag som slåss om titeln: Chelsea och Manchester United.
Som respons blir Wenger förbannad på medierna som förvränger allt han säger. Detsamma hände mot Aston Villa när Wenger uttalade sig om Villas lång-bollspel, som genom medierna riktade sig till Villas O'Neill, som i sin tur blev vansinnig. Wenger säger att han mestadels hade positiva saker att säga om Chelseas spel och gratulerade dem till vinsten. Men han säger också att det vinnande laget alltid får sista ordet. De får säga vad de vill utan att anses ha fel. Annat gäller, uppenbarligen, det förlorande laget.
Jag säger inte emot Ballack när det gäller Aftonbladets artikel, men om man ser på det hela med ett källkritiskt öga så tror jag att det hela har blåsts upp ur proportion. Visst, Wenger kanske uttalade sig klumpigt, men vad håller Ballack på med? Vem orkar sätta igång och wajna om något någon har sagt. Chelsea vann matchen - grattis. Ballack får gärna tro vad han vill om titelfighten, ingen bryr sig.
Personligen tror jag, som jag också vet att många andra Arsenalsupportrar att vi fortfarande har en chans. Vi kanske är överoptimistiska och naiva, men låt oss vara just det. Säsongen är över när alla matcher är spelade. Och jag tycker faktiskt att det är pinsammare att ha gett upp hoppet om det faktiskt skulle bli så att vi vann, än att tro på sitt lag och sedan inte riktigt nå hela vägen.
Kommentarer
Trackback
